Väcka intresse och engagemang för demokrati
En introduktion som syftar till att eleverna ska känna att demokratin är värd att försvara och delta aktivt i.
Alla unga inser inte alltid vilket engagemang som ligger bakom de fri- och rättigheter vi tar för givna i dagens demokratiska samhälle, så det här temat ger en introduktion till området demokrati, politik och statsskick. Samtidigt ger det också inspiration för att eleverna dels ska känna att demokratin är värd att försvara, att de vill vara aktiva demokratiska medborgare, dels att de lär sig hur de gör sin röst hörd. Demokrati är ett centralt begrepp i samhällskunskap och det här temat går att anpassa till alla årskurser på högstadiet.
Demokrati, demokratiska verktyg och demokratiska rättigheter och skyldigheter
Välj fritt bland de fristående lektionsförslagen efter vad som passar just dina elever.
Metodtips
- Arbeta gärna med EPA – enskilt, par, alla – för att få alla elever delaktiga. När hela klassen diskuterar kan det vara bra att använda handuppräckning eller olikfärgade lappar och fråga “Hur många håller med?”, “Har alla förstått?”.
- När eleverna sitter i par är det bra om de paras ihop slumpvis istället för att låta dem välja partners själva. Det kan göras på flera olika sätt: Vill man ha lite aktivitet och rörelse i början av lektionen kan man till exempel dela ut lappar med en artist och låt eller annat som de ska kan para ihop.
- När ni diskuterar i helklass kan det vara bra att använda metoder som till exempel fyra hörn, där olika hörn representerar olika åsikter och eleverna ställer sig i det hörn som bäst stämmer överens med hur de själva tänker. Tänk på det alltid ska vara ett hörn öppet för egna alternativ. De som valde samma hörn kan diskutera med varandra om varför de ställde sig i samma hörn. Har de fattat sitt beslut på samma grunder?
- Andra metoder är heta linjen, fyrtorn eller tyst diskussion. Dessa, samt om olika lärarroller i diskussioner, kan du läsa mer om i lärarhandledningen till Tänk till – våga fråga?.
Att inte ta demokratin för given
Här är målet att eleverna ska få upp ögonen för vad det faktiskt innebär att leva i en demokrati – och att inte göra det. Vilka värden är det vi måste se till att bevara?
Väljer du att arbeta med alla uppgifter tar det cirka 180 minuter.
Att göra sin röst hörd – demokratiska verktyg i praktiken
Demokrati handlar inte bara om att gå och rösta till riksdag och regering, det handlar lika mycket om frågor som unga människor tycker är viktiga. Och de går att påverka genom konkreta metoder. Tidsåtgång cirka 80 minuter.
Sverige har inte alltid varit demokratiskt
För att eleverna ska få en känsla för att demokrati inte är en naturlag så kan det vara bra att ge ett historiskt perspektiv och visa att Sverige inte alltid har varit ett demokratiskt land.
Lektionsupplägget utgår från två radioprogram. Om dina elever är ovana lyssnare så kan det underlätta att låta dem ha bilder att titta på under lyssningen eller att låta dem rita eller anteckna medan de lyssnar. Ni kan lyssna tillsammans i helklass eller lyssna enskilt i lurar.
Desinformation som hot mot demokratin
Hur och var vi tar del av nyheter och information kan spela stor roll för tillförlitligheten i det vi får reda på. Idag använder de flesta unga sociala medier där trovärdigheten varierar, men för att en demokrati ska fungera behöver vi kunna ta del av tillförlitlig information. Hur ska det gå till?
Här följer några förslag på program som kan passa för att prata om detta. Tidsåtgång 60 minuter.
Kopplingar till Lgr22
Ur centralt innehåll för samhällskunskap, Lgr22:
- Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.