Hantera svåra frågor och kontroversiella åsikter i klassrummet

Många lärare är oroliga för att det ska uppstå situationer i klassrummet där hat, hot och kontroversiella åsikter kommer fram, och undrar hur de ska hantera dem.

I arbetet med demokrati, politik och nyheter kan det hända att någon elev för fram åsikter som är olämpliga eller ibland rent av olagliga. Då är det viktigt att som lärare bemöta detta professionellt. Att ta upp och hantera svåra och kontroversiella frågor i skolan är viktigt för att stötta elevernas känsla för demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans.  

Här får du en samtalsguide som hjälper dig att hantera svåra frågor och kontroversiella åsikter, och dessutom ett lektionsförslag till ett avsnitt ur serien Tänk till – våga fråga?

Kontroversiella frågor

En definition av kontroversiella frågor är att det handlar om aktuella samhällsproblem som väcker starka känslor och ger upphov till motstridiga lösningar beroende på̊ vilka värderingar eller konkurrerande intressen som finns i olika samhällsgrupper. Därför leder de ofta till spänningar. De är ofta ytterst komplicerade och går inte att lösa bara genom att lägga fram bevis. Ofta presenteras åsikter som fakta, vilket gör dem extra svåra att bemöta.  

Frågor som lärare vittnar om är särskilt svåra, känsliga eller kontroversiella handlar ofta om migration, flyktingar, klimatförändringar, nationalism, nazism, rasism, jämställdhet, sexualitet, Israel–Palestina-konflikten, fattiga och rika, yttrandefrihet, vetenskap och världsbild. I lärarhandledningen till serien Tänk till – våga fråga? hittar du ytterligare fördjupning i ämnet. 

Lärare berättar 

Förbered dig gärna inför att ta upp kontroversiella frågor genom att lyssna på podden Antisemitism idag – metodklipp. Där berättar gymnasielärare om hur skolan kan agera för att motverka antisemitism och hur lärare kan ta sig an frågan i klassrummet. Serien adresserar även kontroversiella frågor i allmänhet.  

Samtalsguide för att hantera svåra frågor och kontroversiella åsikter

När du planerar en lektion som ska adressera mänskliga rättigheter, respekt eller kontroversiella frågor så har du antagligen redan i förväg tänkt igenom de reaktioner som kan uppkomma i klassen. Men det gäller att också vara beredd på att något kan dyka upp i en elevgrupp som du måste kunna hantera. Kanske fäller en elev en rasistisk eller våldsbejakande kommentar som behöver adresseras. Om du inte känner dig redo att ta diskussionen där och då så kan det vara bättre att pausa och förbereda dig inför att ta upp saken igen på nästa lektion.  

Här kommer några råd för hur du kan arbeta med dina elever kring svåra frågor och kontroversiella åsikter.  

  • Det kräver tid och förberedelse för att få ett klassrumsklimat som främjar diskussion och acceptans för att olika åsikter lyfts till ytan. Starta arbetet redan när du tar emot en ny klass och fortsätt kontinuerligt med detta. För vissa klasser går det fort – andra kommer behöva längre tid. 
  • Du behöver vänja eleverna vid att diskutera olika frågor. Börja gärna med mindre laddade ämnen och var noga med att alltid hålla er till ett antal samtalsregler. Då bygger ni en bra grund att utgå ifrån om det blir en tuffare diskussion någon gång. Inför planerade diskussioner kring komplicerade frågor kan en bra början vara att dela ut färdiga åsikter till eleverna, så att de inte tvingas att forma en egen. Då blir det inte heller lika känsligt när eleverna inte behöver stå för en egen åsikt.  
  • Utgå gärna från samtalsmodellen deliberativa samtal* där skilda synsätt ställs mot varandra i samtal som präglas av tolerans och respekt. Det underlättar delaktighet för alla elever i en diskussion och är en form av kooperativt lärande. *Läs mer om deliberativa samtal i lärarhandledningen till Demokrati helt enkelt.
  • Involvera gärna elevhälsan tidigt så att de är förberedda och vid behov kan läsa in sig på frågorna. Bjud gärna in dem eller andra vuxna att vara med.   
  • Ett tips är att diskutera frågor digitalt och ha inbjudna gäster som kan kommentera elevernas påståenden. Det kräver tid men kan ge mycket. 
  • Prata ihop dig med dina kollegor. Vilka erfarenheter finns och vilka tillvägagångssätt kan ni hjälpas åt att ta fram?  
  • Sätt upp ett antal samtalsregler, till exempel: alla elever har rätt att uttrycka sin åsikt, alla elever har ansvar för att lyssna respektfullt, ingen elev ska ge kränkande kommentarer till någon annan. Arbeta gärna med EPA för att få alla elever delaktiga. Då funderar först eleverna enskilt, för att sedan diskutera i par och avslutningsvis i helklass.  
  • Använd även gärna deliberativa samtal, se ovan.  
  • Utgå från öppna frågor där det ges möjlighet att reflektera fritt, och där det inte finns bara ett korrekt eller ett felaktigt svar på frågan. Det kan även finnas flera alternativa svar. Det är inte heller säkert att du som lärare är den som vet mest. Träna eleverna på att se en fråga ur flera perspektiv; vilka intressen finns det och vad kan olika aktörer tycka och tänka? Vilka krockar mellan intressen kan uppstå?  
  • Både lärare och elever ska försöka att undvika att bedöma varandras svar. Svara “tack”, “intressant” eller “spännande”. Du som lärare kan gärna hjälpa eleverna att sortera vad som är en tolkning och vad som är fakta när du ger respons. 
  • Be eleverna att utveckla sina svar genom att motivera, exemplifiera och förklara. Om de inte håller med någon annan, så är det bra om de förklarar varför och visar hur de själva tänker. Några förslag:
    • Kan du förklara hur du menar?  
    • Kan du ge ett exempel?  
    • Är det fakta eller din åsikt?  
    • Hur vet du det?  
    • Vad skulle en annan synpunkt på det kunna vara?  
  • Låt gärna eleverna sammanfatta vad andra har sagt för att uppmuntra dem att lyssna på varandra. 
  • Om du som lärare inte kan svara på en fråga så kan du berätta det. Ta upp frågan vid nästa lektionstillfälle när du har tänkt igenom vad du vill svara.  
  • Skilj på sak och person! Uppmana eleverna att de ska tycka till om frågan i sig, inte om personen. 
  • Ge eleverna betänketid. Se till att pausa mellan frågan och när diskussionen startar. Gärna 3–5 sekunder. 

Det finns olika roller som en lärare kan inta vid klassrumsdiskussioner. Läraren kan till exempel agera ”djävulens advokat” genom hela tiden inta motsatta ställningstaganden. ”Normförmedlaren” markerar i stället hela tiden hur samhället ser på saken och hänvisar till svensk lag. Dessa olika lärarroller beskrivs mer i lärarhandledningen till Tänk till – våga fråga?

  • Arbeta gärna med EPA – enskilt, par, alla – för att få alla elever delaktiga. När hela klassen diskuterar kan det vara bra att använda handuppräckning eller olikfärgade lappar: “Hur många håller med?”, “Har alla förstått?”.  
  • När eleverna sitter i par är det bra om de paras ihop slumpvis, låt dem inte välja partners själva.  
  • När ni diskuterar i helklass kan det vara bra att använda metoder som till exempel fyra hörn, där olika hörn representerar olika åsikter och eleverna ställer sig i det hörn som bäst stämmer överens med hur de själva tänker. Tänk på det alltid ska vara ett hörn öppet för eget alternativ. De som valde samma hörn kan diskutera med varandra om varför de ställde sig i samma hörn. Har de fattat sitt beslut på samma grunder?  
  • Andra metoder är heta linjen, fyrtorn eller tyst diskussion. Dessa kan du läsa mer om i lärarhandledningen till Tänk till – våga fråga?. 
  • Se till att det finns tid över så att alla elever har fått säga det de vill. Sammanfatta diskussionen, antingen gemensamt i klassen, eller som exit tickets där eleverna skriver ner sina tankar anonymt på lappar.
    • Varför diskuterade vi det här idag?  
    • Finns något mer att säga?  
    • Var det en viss åsikt som fick dominera?  
    • Ska vi fortsätta nästa lektion?  
    • Vilka tankar och insikter tar ni med er?  
    • Är det något ni fortfarande undrar över?  
  • Se till att du är tillgänglig ifall någon elev vill ta kontakt med dig efteråt för att prata om känslor eller frågor som de inte kunde eller ville ta upp i helklass, alternativt öppna upp för att eleverna kan kontakta dig skriftligt. 
  • Ta gärna enskild kontakt efter lektionen med de elever som haft särskilt starka åsikter. Tacka för att de deltog idag och påminn dem också om att de har rätt till din egen åsikt så länge de inte kränker någon annans. Ta också enskild kontakt med en elev om du upplever att hen blivit ansatt under lektionen.   

Att hantera extrema politiska åsikter

Det här är ett lektionsförslag med fokus på våldbejakande extremism som hjälper dig att hantera extrema politiska åsikter. Upplägget tar ungefär 60 minuter och passar bäst i årskurs 9.  

Introduktion

Gå igenom begreppen nazism, extremism och radikalisering. Låt eleverna slå upp orden och gå sedan tillsammans igenom vad de betyder.  

Titta på programmet Tänk till – våga fråga? Saker du aldrig vågat fråga en före detta nazist!  (14 min.) 

Diskussionsuppgift

Låt eleverna diskutera programmet utifrån samtalsfrågorna nedan. Använd gärna de metodtips som finns i samtalsguiden ovan.

  • Var det något i programmet som förvånade dig eller som du reagerade extra starkt på? Hur kommer det sig?  
  • Var det någon fråga som verkade uppfattas som extra känslig av Hugo och Christan? Varför då?  
  • Hur beskriver Hugo och Christan vad nazism är?  
  • Man brukar prata om push- och pull-faktorer när man pratar om radikalisering. Pushfaktorer är det som knuffar en person mot alltmer extrema åsikter. Det kan bero på att man känner ett utanförskap, upplever våld eller diskriminering i sitt liv och söker sig bort från det. Pullfaktorer är det som lockar en person att gå mot ett visst håll. Det kan handla om gemenskap, äventyr och frihet. Vilka push- och pullfaktorer kan ha påverkat Hugo och Christan till att bli nazister?  
  • Hur påverkades Hugo och Christan att bli alltmer extrema i sina åsikter? Vilka metoder mötte de?   
  • Hur förändrades deras liv när de gick med i den nazistiska rörelsen? Vilka konsekvenser fick det?  
  • Vad berättade Hugo och Christan om vilka förklaringar på Förintelsen de mötte inom nazismen? Vad är din reaktion på det?  
  • Vad var det som fick dem att välja att ta avstånd från nazismen? 
  • Vad hände när de gick ur partiet? Vad tänker du om det?  
  • På vilket sätt märktes det i programmet att nazism är en våldsbejakande extremism? 
  • Hur skulle vårt samhälle påverkas om våldsbejakande extremism fick större plats? 
  • Tänk dig att du börjar i gymnasiet. I skolan finns en tydlig majoritet som förespråkar en form av våldsbejakande extremism. Hur skulle du göra för att stå upp för demokratin och för dina egna värderingar? 

Avslutning

Låt eleverna skriva exit tickets enskilt och lämna in till läraren, gärna anonymt. Vilka tankar tar de med sig från dagens lektion? Vad vill de arbeta vidare med? Är det något som de själva upplevt som de vill berätta om, enskilt för läraren eller i klassen?

Kopplingar till Lgr22

Skolväsendet vilar på demokratins grund. Det är första meningen i Lgr22. Detta är ett grundläggande värde som skolan ska förmedla och gestalta, och det kräver ett respektfullt och öppet samtalsklimat.

Förståelse och medmänsklighet 
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr22) 

Normer och värden 
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. (Lgr22) 

Skolans mål är att varje elev: 

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, 
  • respekterar andra människors egenvärde, 
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, 
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och 
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

Tips på fler användbara program

Similar Posts

Almedalen

UR i Almedalen 2024

UR är på plats under årets Almedalsvecka, för att omvärldsbevaka och samtala med viktiga samhällsaktörer.