Läsglappet: En djupdykning i skolans utmaningar

Studier visar att det finns ett stort glapp mellan de elever som läser bäst och sämst – och lärarna är oroade. I dokumentären Läsglappet möter vi lärare, elever och forskare som ger sin syn på saken.

I en tid av digital transformation står den svenska utbildningssektorn inför en växande utmaning, nämligen en markant försämring i elevers läsförståelse. I UR:s dokumentär Läsglappet presenteras en rad undersökningar och expertutlåtanden som visar på en oroande trend. Som inte enbart inkluderar minskad läsning bland befolkningen, utan även påvisar växande klyftor i skolprestationer.

UR har gjort en omfattande undersökning via Demoskop som avslöjar att över 70 procent av högstadielärare uttrycker oro över att elevernas läsförståelse är otillräcklig för att klara av gymnasiet. Karin Herlitz, en gymnasielärare med 20 års erfarenhet, delar med sig av sin oro:

– Alla borde vara rädda för vad framtiden bär med sig, säger Karin.

Siffror från UR:s undersökning via Demoskop.

Det växande läsglappet

Flera orsaker till den sjunkande läsförståelsen lyfts fram av forskare inom området. Bland annat att färre elever läser långa sammanhängande texter i skolan. Något som kan få konsekvenser för både samhället och individen, enligt Mats Tegmark, läsforskare vid högskolan i Dalarna.

– Att enbart konsumera korta texter eller lyssna på tal begränsar ordförrådet och förståelsen av begrepp. Vi tänker med språket, och ett begränsat språk leder till begränsat tänkande. Flera forskare och filosofer har belyst detta, vilket har betydande konsekvenser för individen, säger Mats Tegmark.

Enligt PIRLS-rapport från 2021 ser vi att skillnaden mellan dom som presterar bäst och dom som inte når upp till den lägsta kunskapsnivån i läsförståelse har blivit allt större. Sveriges skolminister Lotta Edholm uttrycker djup oro över att 20 procent av 10-åringar riskerar att inte klara skolan på grund av bristande läsfärdigheter.

På Väsby skola i Upplands Väsby, där endast 53 procent av eleverna i nian har gymnasiebehörighet, kämpar lärarna med att inte bara lära ut läskoden, utan också att främja förståelsen.

– Det är ett lotteri i vilken skola och vilken klass man hamnar. Vissa läser fortfarande ganska mycket men den största andelen elever läser mycket mindre, säger Mats Tegmark

Lösningen på läsningen

Rektorn Linnea Lundquist menar att en del av lösningen på läsningen är att skolor har skolbibliotek med fackutbildade bibliotekarier. Hon upplever att det är otroligt viktigt att man jobbar med högläsning i klassrummet. Men också att man läser varje dag samt försöker få med föräldrarna.

Denna översikt av den nuvarande situationen i svenska skolor visar på ett akut behov av att adressera läsförståelsekrisen. Från klassrummet till politiska beslut, krävs det gemensamma ansträngningar för att vända denna negativa trend. Så att vi kan säkerställa en ljusare framtid för svensk utbildning.

Streama dokumentären Läsglappet!

Fler artiklar