Fria ordet årskurs 9 – journalistik och källkritik för unga
Den 8, 9 och 11 april kör vi igång med Fria ordet för årskurs 9. Ett inspirerande digitalt event som ger eleverna en unik inblick i nyhetsjournalistikens värld.
I en tid där informationsflödet är större än någonsin och sociala medier blivit ungas främsta nyhetskälla, lanserar Sveriges Radio, SVT och UR en gemensam satsning på journalistik och källkritik för elever i årskurs 9. Genom det digitala eventet Fria ordet årskurs 9 får elever en unik inblick i journalistikens värld och en förståelse för varför redaktionella medier är trovärdiga.
En ny satsning för högstadieelever
Efter flera års framgång med Fria ordets dag för årskurs 6, där hittills fler än 100 000 elever har deltagit, breddar nu public service-bolagen sin satsning till högstadieelever. Fria ordet årskurs 9 bjuder in niondeklassare bakom kulisserna i nyhetsverksamheten för att visa hur journalistik fungerar i praktiken.
– Klasserna får följa med när några av Sveriges mest erfarna utrikesjournalister berättar om hur de jobbar och hur journalistiken ser ut där de är verksamma. I en direktsänd kostnadsfri lektion får eleverna aktivt, i realtid, resonera kring frågor om journalistik och nyheter, förklarar Fredrik B. Ekdahl, projektledare Sveriges Radio.
Syftet med Fria Ordet årskurs 9 är att väcka nyfikenhet för journalistyrket och stärka ungas förmåga att navigera i dagens komplexa medielandskap.
– I Fria ordet för årskurs 9 fokuserar vi närmare på journalistikens betydelse och lägger också särskild vikt vid hur journalistik och källor hanteras vid stora händelser, samt hur korrespondenter arbetar i olika delar av världen och de utmaningar de möter. Detta ger eleverna en djupare förståelse för den komplexa och avgörande roll som journalistiken spelar i att upprätthålla en informerad och fungerande demokrati, säger Josephine Keyser Hattevig, projektledare SVT.
– Vi vet att unga i dag framför allt hämtar information och nyheter från sociala medier där det ofta kan vara svårt att skilja mellan vad som är sant och falskt. Fria ordet årskurs 9 är ett sätt att visa hur redaktionella medier arbetar och vad som gör dem trovärdiga. Ytterst handlar det om demokrati – att kunna värdera information och undvika att bli lurad, poängterar Maria Örtengren, projektledare UR.
En medierevolution som ställer krav på källkritik
Den digitala utvecklingen har förändrat medielandskapet i grunden. I dag har alla med tillgång till teknik möjlighet att publicera innehåll, vilket leder till en enorm informationsmängd från olika avsändare. Detta skapar möjligheter för fler perspektiv, men också en ökad risk för desinformation.
Demokrati och källtillit i fokus
Forskning visar att unga i högre utsträckning undviker traditionella nyhetskällor. I stället förlitar de sig på sociala medier – trots att de ofta ifrågasätter innehållet. Genom Fria ordet årskurs 9 vill vi på UR tillsammans med SVT och Sveriges Radio öka förståelsen för hur journalistik fungerar och varför redaktionella medier är en trovärdig källa. Genom denna satsning får elever inte bara en inblick i journalistikens värld utan också verktyg för att navigera i en alltmer komplex informationsvärld.
Arbetsblad och quiz till Fria ordet
En del av lektionen fokuserar på terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017, där eleverna får en inblick i hur det är att jobba under pressade och farliga förhållanden. Det ger en konkret förståelse för journalistikens roll i kritiska situationer.
Klassen kan följa lektionen i klassrummet genom att koppla upp sig via en dator och följa sändningen på storbild. Under sändningen får eleverna möjlighet att svara på frågor som redovisas i realtid. Till lektionen finns även ett arbetsblad med quiz.
