PS funk – inkluderande beredskap

Den 9 december samlades public service-företag och funktionsrättsorganisationer på Nalen i Stockholm för PS Funk. Temat var ”Inkluderande krisberedskap och information i orostider”. Fokus låg på hur personer med funktionsnedsättning kan få bättre stöd vid kris och hur public service kan nå alla.

PS Funk arrangeras årligen genom ett samarbete mellan UR, SVT, SR och Funktionsrätt Sverige, som representerar 53 medlemsorganisationer. Dagen samlar funktionsrättsrörelsens organisationer och public service-medarbetare för dialog och kunskapsutbyte om tillgänglighet och behov hos personer med funktionsnedsättning.

Årets tema var ”Inkluderande krisberedskap och information i orostider.” Med ett nytt omvärldsläge präglat av krig i närområdet och erfarenheter från pandemin har Sverige intensifierat arbetet med civil beredskap. Fokus låg på hur krisberedskapen kan omfatta alla, inklusive personer med funktionsnedsättning.

Public services roll 

De tre vd:arna för public service inledde med att belysa omvärldsläget och public services avgörande roll i kris och krig.

– För UR:s del innebär det konkret att ta fram en beredskapsplan för hur vi ska kunna stötta skola och utbildning i både kris och i händelse av krig. Vi kommer se över hur vår beredskap ska se ut för särskilda målgrupper, både vad gäller innehåll som är relevant för målgruppen, men som också blir tillgängligt på bästa möjliga sätt, säger UR:s vd, Kalle Sandhammar.

Beredskapsbehov för personer med funktionsnedsättning

För att belysa beredskapsbehoven vid kris och krig för personer med funktionsnedsättning deltog representanter från SRF, DHR, SDR, UH och Funktionsrätt Sverige i en gemensam panel.

De framhöll att personer med olika funktionsnedsättningar ofta glöms bort och att grundläggande anpassningar för rörelsenedsatta, döva, blinda och hörselskadade saknas i aktuella beredskapsplaner.

– Exempelvis saknas informationen om hur man ska ta sig till ett skyddsrum om man använder rullstol eller är beroende av annat hjälpmedel, sade Ken Gammelgård från DHR.

– När hela samhället ställer om och jobbar med krisberedskap så är den inte alltid inkluderande för personer med funktionsnedsättning, sade Åsa Henningsson från SDR. 

I jakten på att få någon information överhuvudtaget innebär detta att risken för att desinformation sprids i dessa grupper är stor.

Konkreta beredskapsåtgärder från SVT, SR och UR 

Public service-företagen presenterade aktuella insatser inom krisberedskap. SVT:s programchef och säkerhetsansvarige, Michael Österlund, beskrev hur verifieringsmetoder används för att avslöja falska bilder och säkerställa att krisinformation når fram via robusta distributionskanaler.

Olle Zakrisson, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio, tillsammans med Christian Gillinger, tillgänglighetsansvarig, lyfte fram AI-teknikens dubbla roll. Den kan både förstärka journalistikens tillgänglighet, exempelvis genom transkribering av ljud till text, och samtidigt ställa krav på motståndskraft mot AI-genererad desinformation.

UR:s redaktör Yasmin Wain redogjorde för hur utbudet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och anpassad skola används för att förbereda dessa grupper för kris och krig. Alexandra Polivanchuck från UR:s teckenspråksproduktion beskrev arbetet med att snabbt förmedla korrekt information och anpassa innehåll för döva och teckenspråkiga genom väl etablerade kommunikationskanaler.

Dialog och vägar framåt

Dagen avslutades med att de 75 deltagarna delades in i grupper för att diskutera dagens tema och dela insikter. En viktig slutsats var behovet av att bygga kunskap och relationer med målgrupperna redan i fredstid för att snabbt kunna möta deras behov vid en kris. 

Similar Posts