Släpp din skam och gör det du kan – en hållbar framtid väntar på dig
Plast finns överallt i vår vardag – i plastpåsar, plastförpackningar och inte minst i matbutiken. Samtidigt leder plastavfall till stor miljöpåverkan. Är skam ett bra verktyg för att få till en mer hållbar plastkonsumtion?
Skäms du när du köper plastpåsar i affären? Då är du inte ensam. Undersökningar visar att svenskar känner skam över sin klimatpåverkan, bland annat över flygresor och köttkonsumtion. Men vad är skam egentligen?
– Skam är en av våra grundläggande känslor och en av våra mest sociala känslor. Skam uppstår alltid i relation till andra människor och är beroende av vad vi uppfattar är okej och inte. Man tror att skammen har till uppgift att hjälpa oss att säkerställa att vi får vara kvar i gruppen, säger klimatpsykologen Frida Hylander i Prylbergets avsnitt om plast, skam och källsortering.
Skam som verktyg för ett förändrat beteende
I klimatkrisen används skam ofta för att få personer att minska sin konsumtion av produkter som står för stora klimatustläpp på individnivå, som tex flyg och köttätande. Men vi känner också skam över vår plastkonsumtion. Hur stort problem är plast ur klimat- och miljösynpunkt?
Prylbergets veckoutmaning:
Blir du mer klimatsmart av skam?
Den här veckan är det dags att lyfta fram skammen i ljuset och se om den hjälper dig eller inte på vägen mot en mer hållbar konsumtion. Den här veckan tar vi oss också an vår plastkonsumtion. Reflektera kring:
Plastavfall påverkar både klimat och miljö
Varje år konsumeras upp emot 5 000 miljarder plastpåsar världen över. Det är en väldigt liten del av de 350 miljoner ton plast som produceras årligen. Mycket av plastavfallet hamnar i våra hav och vattendrag och enligt vissa beräkningar kan haven år 2050 bestå av mer plast än fisk räknat i vikt.
Verktyg för att styra mot en mer hållbar plastkonsumtion
För att minska användningen av plastpåsar infördes en rejäl skattehöjning på plastpåsar i maj 2020, och fem månader senare hade försäljningen gått ner med 60%. Men det är ju plastförpackningar, ofta kopplade till livsmedel, som står för den stora delen av den plast vi konsumenter köper. Hur mycket ska vi då egentligen skämmas över vår plastkonsumtion? Och är skam ett bra verktyg att förändra folks beteenden?
– Det finns en övertro på att vi kan påverka individer, och att individerna ska bära ansvaret för att konsumtionen är hållbar när det snarare är ett systemfel. Vi konsumerar på ett sätt för att vi är en del av en konsumtionskultur, men man kan inte skambelägga en hel kultur, säger miljöforskaren Cecilia Solér i Prylberget.
ur Prylberget: Plast, skam och källsortering
För att åstadkomma de förändringar som krävs för hållbarhet menar hon istället att det är systemen som måste förändras. Att hållbara produkter måste vara billigare än icke hållbara och att reklamen kanske ska begränsas på klimatintensiva produkter som flygresor.
– Vi kan inte förvänta oss att folk inte ska flyga på semestern när det är så billigt och reklamen är så idealiserad, säger Cecilia Solér i Prylberget.
Se till att plasten hamnar i återvinningen
En konkret sak vi kan göra för att minska plastens klimat- och miljöpåverkan är att se till att den återvinns.
– Idag är det ungefär en tiondel av all plast som blir ny plast. Det beror inte bara på företagen som återvinner plasten utan väldigt mycket på att vi som konsumenter inte slänger grejerna rätt. Det är bara en femtedel ungefär som hamnar i återvinningen, resten hamnar i vanliga soporna, säger Daniel Öhman, journalist som granskat plastindustrin, i Prylberget.
Följ med när Robin Paulsson och Katarina Graffman guidar oss i hållbar konsumtion
Inspireras av Tone Sekelius smarta lifehacks
I Prylberget får vi ta del av inspirerande lifehacks med tips på hur vi kan förändra våra beteenden för att bli mer hållbara konsumenter. Här delar Mello-favoriten och Youtubestjärnan Tone Sekelius med sig av tre smarta sminktips.
Vad är det som styr din konsumtion?
Det är inte lätt att vara en hållbar konsument i ett samhälle där det blivit allt billigare och enklare att handla mat, kläder och prylar. Men med kunskap och reflektion kommer man långt. Därför har vi tagit fram sex veckoutmaningar – en till varje avsnitt av Prylberget – som ger kunskap och verktyg på vägen mot en mer hållbar konsumtion. Välj ditt nästa steg här nedan!
Du vet väl att du också kan arbeta med Prylberget i en studiecirkel eller som grupp? I handledningen finns allt du behöver för att komma igång.
Ta mig till Prylbergets studiehandledning!
