Stopp för skärmtid kan skada förskolan

Häromveckan presenterade skolminister Lotta Edholm en reviderad läroplan för förskolan. Skolministern menade att regeringens nya förslag gör upp med en alldeles för okritisk hållning till digitalisering som länge präglat förskolan. Som innehållschef för UR:s barnutbud och ansvarig för UR:s täta dialog med förskolan delar jag inte bilden av det okritiska förhållningssättet till skärmanvändning, tvärtom. I UR:s dialoger med förskoleverksamheten runtom i landet möter vi professionella förskollärare som har tydligt fokus på språk, rörelse och socialt sampel mellan barn. Vi möter förskollärare som gör pedagogiska värderingar av olika lärverktyg, där digitalt innehåll används som en av många delar i den dagliga verksamheten, inte som en ersättning.

Förskolan tittar och lyssnar på Doktor Samuel, Djuren på Djuris, Småsagor och andra UR-program på eller från en skärm, för att lära sig mer om kroppen, känslor, djur och natur. Att avråda förskolan från att använda lärande innehåll på skärm som kompletterar den pedagogiska verksamheten och stöttar barns kunskapsutveckling är olyckligt.

Den övergripande ambitionen i revideringen av förskolans läroplan, alltså ett större fokus på barns rörelse och språkutveckling, är välkommen. Den går för övrigt utmärkt hand i hand med användningen av UR:s språkstärkande förskoleapp Tripp Trapp Träd – utvecklad i dialog med forskare inom förskolepedagogik. Det är ett innehåll som har en positiv effekt på barnens lärande

Att gå från en ytterlighet till en annan, från krav på skärmanvändning till mål om en skärmfri förskola, hjälper varken pedagogerna eller barnens utveckling i förskolan. Det riskerar att skapa ett ensidigt fokus på analoga verktyg och undergräva den kunskap som visar att ljud och rörlig bild kompletterar och stöttar textinlärning. Det är viktigt med nyanserna här, för det är stor skillnad på pedagogisk skärmtid i förskolan och passiv skärmtid på fritiden.

Döljer frågan om innehåll

Debatten om barns skärmtid – som jag tror de flesta förknippar med sociala medier eller användningen av skärmar på fritiden – kan få en negativ påverkan på förskoleverksamheten. En svepande användning av begreppet skärm i förskolan riskerar att dölja frågan om pedagogiskt innehåll, och hur skärmarna används. UR:s lärande barnutbud är tänkt att användas tillsammans med en vuxen. För användning i grupp finns lärarhandledningar som stöder pedagogerna att använda innehållet på ett genomtänkt sätt.

Som public service-bolag har Sveriges Utbildningsradio (UR) en väl etablerad metod när vi producerar utbud för barn. I täta målgruppsdialoger identifierar vi framtida utmaningar, i referensgrupper bland lärare och forskare säkerställer vi att UR:s utbud är väl anpassat till lärandeprogression och vilar på vetenskaplig grund. UR:s barnutbud har långsamt tempo, många upprepningar och inga snabba växlingar eller klipp. Självklart producerar vi inga program för barn under två år.

Digitalt innehåll i förskolan ska användas som ett pedagogiskt stöd för att komplettera, inte ersätta, andra lärformer. En svepande och onyanserad skärmtidsdebatt kan lägga krokben för förskoleverksamheten och barnens kunskapsutveckling. 

Skolministern är varmt välkommen till UR för att diskutera lärande skärmtid och få djupare kännedom om UR:s programverksamhet för barn.

Av Jenny Frisk
Innehållschef för UR:s barnutbud