Väcka intresse och engagemang för demokrati

En introduktion som syftar till att eleverna ska känna att demokratin är värd att försvara och delta aktivt i.

Alla unga inser inte alltid vilket engagemang som ligger bakom de fri- och rättigheter vi tar för givna i dagens demokratiska samhälle, så det här temat ger en introduktion till området demokrati, politik och statsskick. Samtidigt ger det också inspiration för att eleverna dels ska känna att demokratin är värd att försvara, att de vill vara aktiva demokratiska medborgare, dels att de lär sig hur de gör sin röst hörd. Demokrati är ett centralt begrepp i samhällskunskap och det här temat går att anpassa till alla årskurser på högstadiet.

Demokrati, demokratiska verktyg och demokratiska rättigheter och skyldigheter

Välj fritt bland de fristående lektionsförslagen efter vad som passar just dina elever.

Metodtips

  • Arbeta gärna med EPA – enskilt, par, alla – för att få alla elever delaktiga. När hela klassen diskuterar kan det vara bra att använda handuppräckning eller olikfärgade lappar och fråga “Hur många håller med?”, “Har alla förstått?”.
  • När eleverna sitter i par är det bra om de paras ihop slumpvis istället för att låta dem välja partners själva. Det kan göras på flera olika sätt: Vill man ha lite aktivitet och rörelse i början av lektionen kan man till exempel dela ut lappar med en artist och låt eller annat som de ska kan para ihop.
  • När ni diskuterar i helklass kan det vara bra att använda metoder som till exempel fyra hörn, där olika hörn representerar olika åsikter och eleverna ställer sig i det hörn som bäst stämmer överens med hur de själva tänker. Tänk på det alltid ska vara ett hörn öppet för egna alternativ. De som valde samma hörn kan diskutera med varandra om varför de ställde sig i samma hörn. Har de fattat sitt beslut på samma grunder?
  • Andra metoder är heta linjen, fyrtorn eller tyst diskussion. Dessa, samt om olika lärarroller i diskussioner, kan du läsa mer om i lärarhandledningen till Tänk till – våga fråga?.

Att inte ta demokratin för given

Här är målet att eleverna ska få upp ögonen för vad det faktiskt innebär att leva i en demokrati – och att inte göra det. Vilka värden är det vi måste se till att bevara?
Väljer du att arbeta med alla uppgifter tar det cirka 180 minuter.

Introduktion demokrati kontra diktatur

Låt eleverna bekanta sig med begreppen demokrati och diktatur genom att titta på Fatta Sveriges demokrati – Demokrati eller diktatur (12 min). Om ni har lite mer tid, så kan eleverna även arbeta med uppgiften i lärarhandledningen där de ska undersöka om olika länder är demokratier eller diktaturer. Definiera tillsammans vad diktatur och demokrati är.

Diskussionsuppgift

Visa en nyhet från någon diktatur i världen. Diskutera:

  • Idag lever mindre än hälften av världens människor i fungerande demokratier. Vad innebär det att leva i en diktatur? Försök komma på exempel på hur det vanliga livet påverkas för den enskilde medborgaren. Hur skiljer sig det från hur du lever ditt liv?
  • Läs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. (Det finns en lättläst version på regeringens hemsida.)  Vilka mänskliga rättigheter kränks i en diktatur?
  • Det är vanligare med desinformation i diktaturer. Försök hitta exempel på det. Varför är det så? Vad får det för konsekvenser? För informationsflödet och tryck- och yttrandefriheten?

När det inte finns mänskliga rättigheter

Titta på Perspektiv på världen – När de mänskliga rättigheterna kränks (8 min.)
Det är viktigt att du tittar igenom programmet innan visning så att du kan avgöra om det fungerar för dina elever. Innehållet kan väcka känslor som ilska och sorg. Det kan passa bra att prata med eleverna om vilka känslor som kan komma upp och även lyfta varför vi tittar på en sådan här serie och lyfter verkliga händelser. Det kan vara så att någon elev kan behöva prata med dig enskilt innan eller efter tittning.

Frågor att diskutera efter programmet

  • Vad minns du starkast från programmet?
  • Var det något du inte kände till sedan tidigare, som du blev förvånad över?
  • Vilka mänskliga rättigheter kränks för personerna i programmet?
  • Vad har kriget i Syrien med demokrati och diktatur att göra?
  • Skulle detta kunna ske i Sverige? Under vilka förutsättningar då?
  • Hur skulle det vara om Sverige var en diktatur?
  • Det finns undersökningar som visar att unga i Sverige inte tycker demokratin är så viktigt och att de tom. skulle kunna tänka sig att sälja sin röst. Vad kan det bero på? Vad är faran i detta? Hur får man unga att tycka demokrati är viktigt?

Du kan också låta eleverna fördjupa sig i mänskliga rättigheter genom programmets arbetsblad.

Demokratins rättigheter – och skyldigheter

Diskussionsuppgifter:

  • Det finns ett antal kriterier för att en demokrati ska fungera: fria val med flera partier att välja mellan, yttrandefrihet, mötesfrihet, rättssäkerhet och likhet inför lagen, fungerande beslutsfattande och respekt för de mänskliga rättigheterna. Flera av dessa är våra rättigheter. Men de innebär också skyldigheter. Försök komma på vilka skyldigheter vi har i en demokrati för att den ska fortsätta att fungera. Vad kan du själv göra för att skydda demokratin? Finns det saker du tycker borde vara en demokratisk skyldighet?
  • Det finns rapporter som visar att unga inte alltid känner sig delaktiga i samhället och i politiska beslut. Vad kan det bero på? Hur skulle det kunna förändras?
  • Gör en fyra-hörnsövning med följande två påståenden:
    • I ett demokratiskt land har alla lika mycket makt.
      (Håller med, håller delvis med, håller inte alls med, eget alternativ.)
    • Jag utövar demokrati…
      (När jag går och röstar, när jag engagerar mig i en ideell förening, det gör jag inte, eget alternativ.)

Avslutande elevuppgift

Förslag på skrivuppgift: ”Dagbok från ett liv i diktatur”. Du har flyttat med din familj till valfri diktatur. Beskriv hur en vanlig dag skiljer sig åt i ditt nya liv jämfört med det liv du hade i Sverige.

Att göra sin röst hörd – demokratiska verktyg i praktiken

Demokrati handlar inte bara om att gå och rösta till riksdag och regering, det handlar lika mycket om frågor som unga människor tycker är viktiga. Och de går att påverka genom konkreta metoder. Tidsåtgång cirka 80 minuter.

Introduktion

Arbeta med serien Demokrati – helt enkelt. Det är en serie i sex fristående avsnitt där unga visar hur de har påverkat och nyttjat sina demokratiska rättigheter. Här förklaras olika tillvägagångssätt för att påverka, från idé till handling. Serien har följande avsnitt: Argumentation, Protest, Dialog, Förening, Medborgarförslag och Namninsamling. Alla avsnitt är cirka 15 minuter långa.

  • Välj antingen att arbeta med ett eller några avsnitt tillsammans. Följ upplägget i lärarhandledningen till serien.
  • Eleverna kan också delas upp i mindre grupper och titta på ett avsnitt var för att sedan redovisa för varandra om just det demokratiska verktyget.

    Tips! För att låta alla elever ta en aktiv del av och i samtalet så kan Louise Gibbons modell med hem- och expertgrupper användas. Dela in klassen i hemgrupper. Dela sedan ut olika avsnitt till var och en i gruppen. De elever som har fått samma avsnitt i varje grupp bildar i sin tur nya grupper; expertgrupper. I dessa samarbetar eleverna för att fördjupa kunskapen om just ”sitt” avsnitt. Till sist går alla elever tillbaka till sin hemgrupp och redovisar de olika avsnitten för varandra.

  • Introducera gärna serien genom att prata om faktarutan nedan. Har eleverna själva gjort något av detta? Vilken fråga gällde det i så fall?
Det finns flera sätt att påverka i en demokrati

Mer formella sätt att påverka är att;

  • rösta i allmänna val
  • gå med i ett politisk parti
  • skriva medborgarförslag

Andra sätt att påverka är att bilda opinion vilket kan göras genom att;

  • skriva en insändare
  • skriva en debattartikel
  • tipsa journalister om ämnen att ta upp
  • sätta upp affischer
  • blogga
  • samla in namnunderskrifter och göra upprop
  • engagera sig i någon organisation eller förening

Elevuppgift

Arbeta med serien Min demokrati (7 min). Låt eleverna individuellt välja ett avsnitt att titta på och sedan skriva en kort text om det:

  • Vad ville personen/personerna i avsnittet påverka?
  • Hur gick hen/de tillväga? Vilka demokratiska verktyg använde de sig av?
  • Hur gick det? Blev det någon förändring?

Egen reflektion: Finns det någon fråga som du skulle vilja påverka? Vilken? Hur skulle du gå tillväga?  

Fördjupningsuppgift

Delaktighetstrappan är en modell som mäter hur delaktig någon är i en beslutsprocess. Den kan se lite olika ut, men dessa steg brukar alltid vara med:

  1. Du blir informerad om ett beslut.
  2. Du får tycka till om en fråga, utan att veta vad andra tycker.
  3. Du bjuds in till att ha en dialog om frågan, där du både kan lyssna på andra och bilda dig en egen uppfattning. Det finns inget krav på att ni ska komma överens.
  4. Du är med och förbereder, beslutar om en fråga och tar även ansvar för att beslutet genomförs. 
Egen reflektion:
  • Vilket steg tycker du att du står på idag vad gäller delaktighet i din familj? På din skola? I din kommun? 
  • Vad skulle behöva ske för att du skulle kliva upp ett steg på trappan från en nivå till nästa? Välj en eller flera nivåer och ge exempel. 
  • Gör en delaktighetstrappa för något som beslutas i familjen, skolan eller i någon förening som du är med i. Du är ansvarig för att så många som möjligt blir delaktiga i beslutet. Hur skulle du gå till väga?

Sverige har inte alltid varit demokratiskt

För att eleverna ska få en känsla för att demokrati inte är en naturlag så kan det vara bra att ge ett historiskt perspektiv och visa att Sverige inte alltid har varit ett demokratiskt land.

Lektionsupplägget utgår från två radioprogram. Om dina elever är ovana lyssnare så kan det underlätta att låta dem ha bilder att titta på under lyssningen eller att låta dem rita eller anteckna medan de lyssnar. Ni kan lyssna tillsammans i helklass eller lyssna enskilt i lurar.

Yttrandefrihet Tidsåtgång cirka 60–80 minuter.

  • Arbeta med programmet Svensk demokrati 100 år – Yttrandefrihet. (28 min.) Gå igenom avsnittets viktiga begrepp innan ni lyssnar:
    yttrandefrihet, medborgare, censur, auktoritära regimer, tryckfrihet, offentlighetsprincipen, sociala rörelser, grundlagen, demokrati.
  • Utgå från påståendet ”Sverige har infört censur!” Diskutera tillsammans i par eller i mindre grupper hur skulle detta påverka ert liv och vad som skulle censureras.
  • Titta på en nyhetssida som gäller för idag – vad skulle omformuleras och vad skulle tas bort?
  • Arbeta med ett urval av arbetsbladets uppgifter. Ett förslag på urval kan vara:
    • Frågor och uppgifter: 1, 3, 5, 6, 8, 11, 12
    • Diskutera: 2, 3, 4, 6

Rösträtt Tidsåtgång cirka 60 min (om du väljer att även göra alla fördjupningsuppgifter tar det upp drygt 120 minuter).
Arbeta med programmet Kunskapsverket historia – Elin Wägner (22 min.) Kunskapsverket är en serie med dramatiserade personporträtt och historiskt berättande, varvat med fakta om det historiska skeendet.

  • Gå igenom avsnittets viktiga begrepp innan ni lyssnar:
    debattera, redaktör, rösträtt, suffragett, kvinnorörelse, journalist, signatur, pacifist, feminist, grundlag
  • Introducera lyssningen så här:
    I det här avsnittet får du lära dig om en av Sveriges första och mest kända feminister. En kvinna som genom sitt skrivande kämpade för kvinnlig rösträtt under det tidiga 1900-talet, en tid då jämställdhet mellan könen var en utopi. Du får följa med Elin Wägner på hennes livsresa, från ung, drömmande flicka i Skåne till vuxen och röstande kvinna i Sveriges första demokratiska riksdagsval.
  • Frågor efter lyssningen:
    • Vem var Elin Wägner och vad gjorde hon?
    • Vad hände med kvinnors rösträtt?
    • Hur såg det ut i andra länder vid samma tidpunkt?
    • Hur har kampen för kvinnlig rösträtt och jämställdhet gått fram till i dag?
    • Vad betyder ordet feminism?
    • Hur vet vi det här? Vilka historiska källor använde de i programmet?
  • Fördjupningsuppgifter:
    • Gör ett rollspel där eleverna i par eller mindre grupper väljer ut och spelar upp en scen ur programmet.  Diskutera hur Elin Wägners liv kan ha varit och hur hon kan ha känt och tänkt kring olika saker.
    • Låt eleverna skriva ett personporträtt av Elin Wägner.
    • Medan eleverna lyssnar kan de anteckna årtal och händelser. Sedan kan de göra en tidslinje efter programmet, där de viktigaste händelserna är utsatta.

Desinformation som hot mot demokratin

Hur och var vi tar del av nyheter och information kan spela stor roll för tillförlitligheten i det vi får reda på. Idag använder de flesta unga sociala medier där trovärdigheten varierar, men för att en demokrati ska fungera behöver vi kunna ta del av tillförlitlig information. Hur ska det gå till?

Här följer några förslag på program som kan passa för att prata om detta. Tidsåtgång 60 minuter.

Introduktion

Arbeta med programmet Har jag något val? – Valmanipulation i Europa (15 min.)

  • Låt eleverna läsa igenom frågorna innan ni tittar på programmet, så att de på så sätt får förförståelse för vad programmet kommer att ta upp. De kan även gärna ha frågorna framför sig när de tittar och anteckna under tiden. När eleverna sedan svarar på frågorna kan det vara bra om de har tillgång till en dator eller iPad så att de kan spela upp delar av programmet igen för att hitta svaren. Låt eleverna svara skriftligt på frågorna.
  • Frågor till programmet:
  1. Vad hände i det franska valet vad gäller påverkan?
  2. Vad är en påverkanskampanj och hur fungerar den?
  3. Var är trollfabriker och hur fungerar de?
  4. Vad är botar och hur fungerar de?
  5. Vad säger de i programmet om risken för påverkanskampanjer i Sverige?
  6. Varför vill en främmande stat påverka ett annat lands demokratiska val?
  7. Vad var det som hände med det ryska inslaget om Gotland? Återberätta!

Diskussionsuppgift

  1. Hur vet du vilka krafter som påverkar dig på nätet? Diskutera hur man kan gå tillväga för att ta reda på vem som står bakom information.
  2. Tror du att du har sett eller delat politiska budskap, som memes, utan att du vet om det?
  3. Titta på din egen sida på sociala medier. Vilka av dina intressen tror du styr vad som visas i ditt flöde? Jämför med en kompis för att se om ni har samma typer av reklam eller information. Skulle äldre personer i er närhet ha ett liknande flöde? Varför/varför inte?

I augusti har Källkoll – valet premiär. Serien kommer ta upp aktuella politiska frågor och granska valrörelsen med källkritiska ögon. Varje vecka kommer tre nya avsnitt och till varje avsnitt kommer det att finnas arbetsblad. Dessa kommer vara upplagda på samma sätt som i tidigare säsonger. Med Källkoll valet får du möjlighet att engagera eleverna i valrörelsens frågor och nyheter genom att praktiskt låta dem granska informationen i flödet – vi hjälper dem att reda ut vad som är sant, falskt eller mittemellan. Be eleverna leta upp egna exempel och skicka dem direkt till redaktionen på kallkoll@ur.se.

Kopplingar till Lgr22

Ur centralt innehåll för samhällskunskap, Lgr22:

  • Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.

Similar Posts