Vad är sanning i ett polariserat samhälle?

Kunskapsresistens och psykologiska mekanismer

Åsa Wikforss, professor i filosofi, och Jesper Strömbäck, professor i medievetenskap, berättade om slutsatser från sitt forskningsprojekt Kunskapsresistens: orsaker, konsekvenser och motmedel.

Tendensen att avvisa etablerad kunskap och fakta, det vill säga kunskapsmotstånd, har alltid funnits. Psykologiska mekanismer påverkar hur människor tar till sig information.

– Människor styrs ofta av ”motiverat tänkande”, det vill säga att vi tar till oss information som stärker våra värderingar och redan existerande övertygelser. Det skapar ett motstånd mot vetenskapligt konsoliderad kunskap och fakta, säger Åsa Wikforss.

I vårt globala medielandskap med ett snabbt informationsflöde och en enorm mängd olika källor blir det allt lättare att föredra och tro mer på information och medieflöden som bekräftar våra verklighetsuppfattningar.

–  Det kan ske medvetet men ofta gör vi bedömningar av sanningshalten omedvetet. Därför är det viktigt att vara medveten om att det alltid finns en risk att vi är partiska och att vi behöver skilja mellan vad vi vill tro är sant och vad det finns starkast skäl att tro på är sant, säger Jesper Strömbäck.

Misstro mot medier

Fredrik Stiernstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och Peter Jakobsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, summerade sitt forskningsprojekt Medietillit och sociala föreställningsvärldar.

Forskningsresultatet baseras på djupintervjuer med människor som offentligt i olika sociala medier uttrycker misstro mot journalister och nyhetsmedier.

– Det som förenar de människor vi har intervjuat är att de uppfattar att nyhetsmedierna är i medveten eller omedveten allians med det politiska etablissemanget. Man anser därför att det sprids felaktig information i till exempel invandrings- eller miljöfrågor och att det leder till felaktiga beslut som skadar samhället. Det här gör medierna till en politisk fiende, säger Fredrik Stiernstedt.

– Den här berättelsen förenar personer med olika politiska åsikter och bakgrunder. Den upplevs starkt känslomässigt, som saknad, förbittring, vrede och sorg, det är en känsla av att ha blivit ett offer för mediernas misslyckande. Det är en delförklaring till den hårda tonen och oförsonligheten på sociala medier, fortsätter Fredrik Stiernstedt.

Enligt forskningsstudien leder så kallade antimediepopulistiska berättelser till en affektiv polarisering av misstro mot medier.

– Det ropas ständigt efter en mer professionell journalistik men utifrån våra resultat ser vi inte det sambandet eller att det är en lösning på mediemisstro. Däremot skulle förtroendet för nyhetsmedierna öka om berättelsen om mediernas misslyckande slutade att spridas. Vår bedömning är att det inte kommer att hända så journalister måste lära sig att leva med kritiken men inte anpassa sig till den eller agera defensivt, säger Peter Jakobsson.

Håll utkik efter fler seminarier från UR framöver!

Utifrån UR:s särskilda utbildnings- och folkbildningsuppdrag har UR identifierat stora kunskapsbehov kring frågor som rör medier, yttrandefrihet och demokrati. Men också ett ökat kunskapsbehov kring vetenskaplig metod och forskning. Förutom att göra en mängd program om detta är det viktigt för UR att skapa dialog med allmänheten, och lärande i offentliga samtal. Så håll utkik efter fler seminarier från UR!

Vill du lära dig mer om hur medier fungerar och påverkar våra liv?
På UR Play finns flera program och poddar som handlar om just detta.