Knappt har bläcket torkat…och public service debatteras igen
Knappt har bläcket torkat på Sture Nordhs parlamentariska public service-utredning och regeringens förslag till ett nytt sändningstillstånd innan debatten är igång igen. Skarp och prövande.
Invändningar mot flera av de förslag som en tydlig majoritet av partierna nyss stod helt och fullt bakom. Den parlamentariska enigheten om public service verkar vara som bortblåst.
24 reservationer inför dagens beslut.
Ett 30-tal yrkanden i följdmotioner.
Riksdagen är visserligen enig om UR:s, SVT:s och SR:s nya uppdrag, men reservationerna talar sitt tydliga språk. I stället för att sätta punkt för utredningen om public service framtid, inleds debatten inför nästa tillståndsperiod.
Det gäller allt ifrån hur brett eller smalt vårt uppdrag borde vara till hur mycket medel vi kan använda till kunskapshöjande program.
Missförstå mig inte. Det är bra att UR och public service roll i samhället både utreds och diskuteras. Vi ska vara lyhörda, inlyssnande, flexibla och öppna för förändringar.
Problemet är alltså inte debatten i sig – den ser vi fram emot – utan att det är olyckligt att den viktiga parlamentariska enigheten om public service roll och breda uppdrag framstår som bräcklig så här i slutminuten.
Tanken med långa tillståndsperioder med ett brett parlamentariskt stöd är att ge UR långsiktiga förutsättningar att kunna fokusera på att utveckla själva uppdraget – utbildning och folkbildning.
En bärande idé har också varit att ytterligare stärka oberoendet från staten och politiken, bland annat genom att utöka sändningstillståndet från sex till åtta år från och med 2026.
Vi har haft gott om tid att utreda och diskutera UR:s och public service uppdrag och finansiering. VI har utretts på längden och tvären i två års tid.
UR behöver nu kunna kraftsamla framåt och planera för hur vi på bästa sätt effektivt kan utveckla verksamheten. Låt oss få sätta igång och börja jobba, utifrån vårt nya uppdrag och nya sändningstillstånd som gäller 2020-2025. Fokus borde ligga på vad allmänheten behöver och hur UR kan göra relevanta, lustfyllda, pedagogiska och lärande program som gör skillnad.
UR har alltid användaren i fokus.
Vi vet att 72 procent av landets 11–15-åringar anser att ”UR har program som jag lär mig saker av”.
Vi vet att 84 procent av lärarna ser UR som en ”trovärdig aktör ”och nästan lika många tycker att UR:s program är användbara.
Vi vet 70 procent av allmänheten anser att UR är värt pengarna.
Vi vet också att några av de stora utmaningarna framöver handlar om desinformation och behovet av digital kompetens i alla åldrar, även de äldre, och att UR:s långa erfarenhet av medie- och informationskunnighet kan vara en del av lösningen. Med ett brett och mångsidigt programutbud vill UR bidra till att stärka demokratin och vara en tydlig motvikt till falsk information, ryktesspridning, hot och hat på nätet.
Riksdagsbeslutet idag innebär ett par centrala besked för att UR fortsatt ska kunna göra nytta för barn, unga, föräldrar, lärare, nationella minoriteter, personer med funktionsvariationer och vuxna som fortsatt vill lära.
Helt avgörande för framtiden är möjligheten att kunna räkna in även de program som vi publicerar på våra digitala plattformar. Detta är väsentligt eftersom vi vet att de flesta av våra användare vill använda oss online, kanske på surfplattan eller i poddlurarna, vid sidan av att titta på vanlig tv och lyssna på radio.
Nästa steg är ett politiskt beslut om en teknikneutral reglering. Det blir helt avgörande för att UR ska fortsatt kunna nå användarna med lärande upplevelser som gör skillnad.
Så – diskutera och debattera gärna UR och public service. Men glöm inte att nyfiket lyssna in vad vår publik, lyssnare och tittare upplever när de tar del av våra program. Och på vilka plattformar de helst vill ta del av vårt utbud.
Jag hoppas att nästa public service-utredning får möjlighet att – på riktigt – utgå från användarna.
UR står för något unikt i Europa – en mix av kvalitativ journalistik och pedagogiskt berättande som inte drivs av några andra intressen än just användarnas behov.
