UR stöttade när pandemin stängde skolorna

Luften biter fortfarande lite senvinterkallt när jag cyklar hemåt i kvällningen. Solnedgången målar himlen i ett färgfyrverkeri som i vanliga fall skulle tagit andan ur mig. Men inte i kväll. Den här kvällen känns den sprakande himlapaletten snarare olycksbådande.

Det är mitten av mars 2020. Och vi står precis i början av en pandemi vi dittills inte kunnat föreställa oss. På UR har vi ett par dagar tidigare beslutat oss för att fullständigt styra om hela verksamheten. Landets elever, lärare och föräldrar står troligen inför ett ytterst besvärligt läge. Liksom en bredare allmänhet. Än känner vi inte till omfattningen av pandemin. Kommer hela samhället stängas ner? Klarar sjukhusen anstormningen av patienter? Och hur ska vi klara av att sköta kanske både jobb och skola hemifrån?

I dag är det svårt att minnas den osäkerhet som rådde i samhället då, i mitten av mars. Ovissheten var monumental, liksom okunskapen. Ingen visste exakt hur viruset spreds, inte heller hur samhället skulle fungera i kris.

För UR var det från dag ett givet att vi kunde – och skulle – spela en viktig roll. Vi insåg att coronaviruset troligen skulle försätta svensk utbildningssektor i ett exceptionellt läge. Och att vi kunde mildra effekterna.

I enlighet med UR:s företagsstrategi – UR ska bidra till att lösa viktiga samhällsutmaningar – genomfördes en snabb och fokuserad omställning av verksamheten. UR Play anpassades genom att program i kärnämnen lättöverskådligt lyftes upp på en temasida speciellt anpassad för Skola hemma; tips om hur programmen skulle kunna användas vid distansundervisning producerades; specifika tips kring studieteknik på distans spreds brett.

Snabbt skapades en redaktion som även producerade dagliga program, Skola Hemma – experterna, där samhällsföreträdare svarade på frågor från undrande lärare och vilsna föräldrar. Första avsnittet sändes bara två dagar efter att skolorna stängt. En ny programserie för föräldrar, När skolan flyttar hem, producerades också, liksom en mängd specialavsnitt inom delar av UR:s befintliga produktion.

En särskild satsning gjordes också mot målgrupper som inte lika självklart kan ta del av all den viktiga information som sprids i officiella kanaler under en kris. Hej, hej Sverige!, som riktar sig till nyanlända, var aktiva på Facebook och såg till att sprida information om coronapandemin, hur viruset smittar och vart man kan vända sig med frågor. Korta informationsfilmer om viruset producerades snabbt på flera olika språk och för flera åldersgrupper. Från särskolan kom signaler om att eleverna hade stort behov av program om hygien, hur man undviker att bli smittad eller att smitta andra. Det resulterade i Pictogramfilm om corona specifikt för målgruppen. Och UR:s teckenspråksredaktion ökade sin närvaro på sociala medier för att snabbt kunna uppdatera den teckenspråkstalande publiken med senaste nytt om pandemin på teckenspråk. Dessutom tipsade redaktionen om specialproducerade UR-program med anledning av coronapandemin.

Responsen från skolsverige var omfattande och omedelbar. Tack vare våra snabba, tydliga insatser blev tröskeln till digital undervisning lägre, omställningen för elever, lärare och föräldrar förhoppningsvis enklare. I streamingsiffrorna kunde vi följa hur våra användares upptäckte att UR var en trygg ledstång i pandemin – under april ökade strömstarterna på webben med 130 procent och på apparna med 167 procent jämfört med samma period 2019. Sett till hela 2020 ligger den totala ökningen av strömstarter på 58 procent.

Men viruset ställde vårt samhälle även inför andra typer av utmaningar. I kölvattnet av pandemin kom infodemin. vilka källor gick att lita på? Varför spreds vissa rykten – och av vem? För att möta behoven av att kunna värdera den stora mängd information, nyheter, rykten, tips och råd som vällde fram i pandemins spår gjorde UR en riktad satsning inom medie- och informationskunnighet (MIK). Framför allt genom en helt ny programserie, Källkoll corona, där källkritikexperter granskade det som spridits på sociala medier.

Även om UR under mer än 40 år har bidragit till och varit en viktig del av utbildningssverige framstod vårt uppdrag med än tydligare konturer när pandemin slog till mot vårt land. När vi kastades rakt in i en ofattbart stor samhällspåfrestning var det avgörande att skolans värld fortsatte att fungera. Lika avgörande var det att rusta och stärka medborgarna då desinformation och propaganda snabbt spreds.

Med starkast möjliga känsla av meningsfullhet har UR tagit sig an detta annorlunda år. Och har – trots logistiska utmaningar på grund av smittläget – samtidigt lyckats bibehålla den ordinarie verksamheten. Retorikmatchen blev till exempel ett viktigt inslag i landets mellanstadier trots att serien producerades helt på distans, tittarsuccén seniorsurfarna, med sitt fokus på digitalt utanförskap bland äldre, kunde inte ha producerats lägligare och radioserien Hjärta och hjärna där epidemiologen Emma Frans och journalisten Maja Åström synar och ”källkollar” vanliga påståenden blev i hård konkurrens utnämnt till Årets radioprogram av Radioakademin. Bland mycket annat.

Men tillbaka till mitten av mars. När jag cyklade hem i den färgsprakande, kyliga vårkvällen kändes det mesta osäkert. I världen, i Sverige. Dock inte på UR. Med intensiv beslutsamhet och knivskarpt fokus gav vi oss omedelbart i kast med att bidra och stötta i den plötsliga krisen. Vikten av vårt särskilda utbildningsuppdrag framträdde med än skarpare konturer för många i vårt land. Kunskapsförmedlingen får aldrig avstanna.

UR står starkt – och stärkt i framtiden!

Idag den 1 mars lämnar UR in 2020-års public service-redovisning som berättar hur det gått för UR under året. Vill du ta del av hela redovisningen kan du läsa den här.